Jag har länge burit på en dröm att börja blogga. Någonting har hindrat mig från att ta klivet. Jag har inte känt mig helt redo. Jag har inte haft en tydlig plan vad jag ska skriva om. Kanske också lite Jante-vem skulle vilja läsa? Det finns så mycket i mig som jag vill skriva om och jag har känt det behöver klarna lite, finnas någon slags grov idé i alla fall.
Jag börjar landa i att det är dags att ta klivet. Jag kanske aldrig kommer känna mig redo, så ibland är det kanske bäst att bara göra?
Mitt liv har genomgått stora förändringar de senaste åren. På många sätt. Egentligen känns inte förändringarna så stora, men när jag blickar bakåt och ser var jag befann mig för några år sedan och var jag befinner mig nu, så känns livet rätt annorlunda.
Det som blivit viktigt för mig och i stort sett genomsyrar mitt liv, min vardag, mitt sätt att sträva efter att vara, tänka och handla, är hälsa och en hälsofrämjande, enklare livsstil. Det handlar för mig om den fysiska, emotionella, själsliga hälsan, om helheten. Det handlar om livsstilsvalen i stort. Om att välja en livsstil som främjar hälsa och välmående och som också är hållbar för vår planet. Det handlar om att välja. Välja det som känns rätt för mig och min familj. Om att våga välja vår väg, en väg som är utanför ekorrhjulet. Om att ta ansvar för min hälsa, mina val, beteenden, vanor och hur det påverkar mig, min familj och vårt jordklot.
Nu kör jag! Planen eller målet är inte klart, men måste det alltid vara det? Tillit har senaste åren blivit viktigt för mig. Jag litar på att ger sig.
Från att ha varit en person med ganska stort behov av kontroll har jag senaste tiden mer och mer börjat hitta in i en tillvaro där jag försöker släppa på kontrollen för att i stället mer landa i tillit. Att lita på att livet bär mig och för mig den riktning som är rätt för mig om jag släpper taget en smula och istället öppnar upp för att upptäcka och se möjligheterna när de visar sig.
Min värld snurrade lite väl snabbt ett tag. Eller, ganska länge... Måste det vara så? Går det att leva ett rikt liv där livet levs lite långsammare? Lite enklare? Lite mer hållbart? Lite mer här och nu?